IOP förstudie

Civilsamhället möter utmaningarna!

Välkommen till Slutkonferens för förstudie ”IOP för det goda livet” på skottdagen 29 februari

Samhället står inför en rad komplexa utmaningar, där ingen enskild aktör själv kan stå för lösningarna. Under 2023 har de fyra delregionala nätverken för social ekonomi i Västra Götaland undersökt hur vi tillsammans med regionen kan organisera oss i ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) och den 29e februari presenterar vi vårt förslag för framtiden. Vi vill både vara en samlande röst gentemot det offentliga och stötta föreningar och övriga organisationer inom civilsamhället på en lokal och nära nivå. Carl Forsberg, ordförande i Västra Götalandsregionens råd för social ekonomi inleder kvällen som fortsätter med Nadim Ghazale, den före detta polisen som numer arbetar som verksamhetsledare för den idéburna organisationen nattvandring.nu.

17.30-20.00 med mingel och macka 17.30

Göteborg, Göteborgs föreningscenter, Mellangatan 1, 1 tr upp

Färgelanda, Dalslands folkhögskola, Folkhögskolevägen 6

Borås, Mötesplats Hultahuset, Hulta torg 2

Skövde, Studieförbundet Vuxenskolan, Rådmansgatan OBS! börjar 18.00

Program

18.00 Streamas från Borås

Välkommen

Carl Forsberg, ordförande i Sociala ekonomins råd

Nadim Ghazele – streamas från Borås

19.15 Delregionala program

IOP Det goda livet – hur kan vi bidra

Avslutning

Anmälan – välj att vara med på plats eller digitalt.

Förstudien i korthet

Med förstudien ”IOP för det goda livet” vill vi skapa möjligheter för de fyra plattformarna/nätverken för social ekonomi i Västra Götaland, SENS, SES, SEF och GSE, att tillsammans med Västra Götalandsregionen formulera ett förslag till ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) för att gemensamt möta samhällsutmaningar inom ramen för omställning till ett hållbart samhälle. Och om möjligt helst vara klara med ett avtal för undertecknande inom projekttiden. Ett annat mål är att stärka plattformarna/nätverken, stärka medverkan från civilsamhället samt stärka information och dialog med kommunalförbunden och kommunerna om den pågående processen. Förstudien pågår till och med sista mars 2024 och finansieras av Västra Götalandsregionen.

Kontakt

Förstudien ”IOP för det goda livet”: info@socialekonomi.se

Bakgrund & beskrivning

Många av civilsamhällets organisationer och föreningar har samverkat med Västra Götalandsregionen under hela 2000-talet genom fyra regionala föreningar för social ekonomi, även kallade plattformar för social ekonomi. Dessa är Social Ekonomi Fyrbodal (SEF), Social Ekonomi Skaraborg (SENS), Social Ekonomi Sjuhärad (SES) och Göteborgsregionens Sociala Ekonomi (GSE).

I plattformarna samverkar civilsamhället kring olika gemensamma frågor. Det kan vara i utvecklingsprojekt för att lösa samhällsutmaningar, eller att stötta föreningslivet i stort. Bland annat har de bidragit vid regionens projektutlysningar för samhällsentreprenörskap genom att informera och stötta dem som sökt projekt. De har också aktivt deltagit i framtagandet av den nya regionala utvecklingsstrategin. Idag arbetar plattformarna, med ideella resurser och/eller i gemensamma projekt, med att utifrån den regionala utvecklingsstrategin (RUS) ta tag i samhällsutmaningar som ligger nära föreningarnas syfte och verksamhet.

I flera år har plattformarna till exempel genom NAD-projektet verkat för att utomeuropeiska personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, ska integreras via deltagande i föreningslivet, och har uppnått goda resultat. Andra viktiga områden är klimat- och energifrågor med mobilisering och engagemang för en hållbar omställning, samt många medborgares upplevda brist på inflytande, maktlöshet i samhället och ökade klyftor. I den regionala utvecklingsstrategins långsiktiga prioriteringar återfinns Ökad inkludering – för stärkt tillit och sammanhållning, samt den tvärsektoriella kraftsamlingen Cirkulära affärsmodeller, vilka ligger väl i linje med vad de fyra plattformarna för social ekonomi vill bidra till.

Civilsamhällets representanter från de fyra plattformarna, möter politiker från regionala utvecklingsnämnden regelbundet via regionens råd för social ekonomi (SER), där gemensamma utmaningar och möjligheter diskuteras. Vi är tämligen ense om vad utmaningarna är, men civilsamhället och regionen behöver ett tydligt och strukturerat sätt att samverka på, då insatserna från civilsamhället annars blir ryckiga och utan kontinuitet. För att civilsamhället ännu starkare ska kunna verka för ett gott liv för invånarna i Västra Götaland, och medverka till omställningen till ett hållbart samhälle behövs resurser. Civilsamhället kan bidra med både ideellt och avlönat arbete, kunskap och ett vittförgrenat kontaktnät. Samtidigt uttrycks från regionens håll, att ”etablerade samarbetsmiljöer, stabila strukturer och en mångfald av människor ger resurser och förutsättningar att omsätta kunskap och engagemang i hållbara lösningar”. Detta väckte åter tankarna på att undersöka möjligheterna att samverka med civilsamhällets och regionens resurser i ett idéburet offentligt partnerskap, IOP. 

IOP som samverkansmodell

Ett IOP är en samverkan kring en gemensam samhällsutmaning, där båda parter är jämbördiga och bidrar med olika typer av resurser. Samhällsutmaningarna är stora och dessutom har problem och behov fördjupats i och med Coronapandemi, klimatförändringar och krig i närområdet. Hållbara lösningar kräver en stärkt samverkan mellan olika parter och samhällssektorer. Kommuner och regioner uttrycker behov av att utveckla samverkan med civilsamhällets organisationer för att öka den demokratiska delaktigheten och civilsamhällets roll för innovation och nytänkande inom en rad områden. Civilsamhällets organisationer har, som vid tidigare kriser, identifierat problem och agerat för att hitta lösningar. De tillskrivs en betydande roll i samhällets utveckling. Civilsamhällets värde och betydelse påvisas i betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13).

Plattformarna för social ekonomi i Västra Götaland hade åren 2013-2015 ett gemensamt projekt om den framtida verksamheten för social ekonomi i regionen. En av slutsatserna var att ett långsiktig offentligt bidrag till plattformarna var nödvändigt för att de kontinuerligt skulle kunna stärka och stötta civilsamhällets föreningar, vara kontaktkanal mellan civilsamhället och regionen samt samverka med andra aktörer. Projektet föreslog etablering av delregionala projektkontor genom ett IOP mellan plattformarna för social ekonomi och regionen, men IOP-konceptet var ganska okänt då.

Med den här förstudien vill vi skapa möjligheter för plattformarna för social ekonomi att tillsammans med Västra Götalandsregionen formulera ett förslag till ett IOP för att gemensamt möta samhällsutmaningar inom ramen för omställning till ett hållbart samhälle.

Projektkontoren håller samman arbetet med prioriterade insatsområden, utvecklar nya områden och projekt, stärker samverkan inom civilsamhället samt mellan civilsamhället och andra aktörer, särskilt med kommuner och kommunalförbund. Genom att ha en sammanhållande resurs skapas möjligheter att utveckla både civilsamhället och samverkan med regionen och övrig offentlig verksamhet.

Utmaningar och insatsområden

I förstudien vill vi i första hand undersöka samverkan för hållbar omställning inom följande insatsområden där plattformarna och civilsamhället kan bidra med erfarenhet, kunskap och nätverk från egen verksamhet och projekt. 

•                    Samhällsentreprenörskap – genom att ta tillvara den kraft och vilja civilsamhället har att utveckla nya samhällslösningar i en tid då stora delar av samhället förändras. Det är både utmaningar kopplade till klimatförändringar, och utmaningar kopplade till minskad allmän service, cirkulära system med mera. Genom att stötta föreningar i idéutveckling, genomförande och i att hitta finansiering, ökar samhällsentreprenörskapet i regionen.

•                    Platsutveckling – många platser särskilt på landsbygd, skärgård och i utsatta stadsdelar upplever ett utanförskap. Genom mobilisering och samverkan skulle varje plats i regionen kunna bidra till den hållbara omställning och goda livsmiljö som den regionala utvecklingsstrategin syftar till. I den processen spelar civilsamhällets organisationer en avgörande roll med stor lokalkännedom om såväl utmaningar som möjligheter, och brett kontaktnät. Viktigt att ta tillvara erfarenheter från regionens platsutvecklingsprojekt, och sprida, för att stärka samarbetet mellan lokala föreningar och öka samverkan mellan civilsamhället, kommunen och regionen.

•                    Social sammanhållning och demokratisk delaktighet – med ökade klyftor i samhället och ett upplevt ökat avstånd till politiker och beslutsfattare, samt ökad känsla av maktlöshet, är det viktigt att öka sammanhållningen, skapa arenor för medinflytande och påverkan, samt aktiviteter för stärkt demokrati. Genom bred samverkan med civilsamhällets aktörer ökar möjligheterna till inflytande och egenmakt.

IOP för det goda livet

Inom Västra Götalandsregionen har det under senare år gjorts idéburna offentliga partnerskap främst inom området vård- och omsorg, men vi menar att det skulle fungera mycket väl in i utvecklingsarbete och mobilisering inom ramen för hållbar omställning i hela Västra Götaland. I civilsamhället, bland medborgare, föreningar och företag lokalt, finns på många platser en vilja till engagemang för utveckling av sitt område/stadsdel/lokalsamhälle. Plattformarna/delregionala kontoren skulle kunna utvecklas till nav för hållbar omställning där civilsamhället och den offentliga sektorn samverkar med sina olika resurser och möjligheter. Många gånger fattas länken mellan regionen och föreningarna, särskilt de mindre föreningarna och nätverken som inte är organiserade i riksorganisationer, och här har plattformarna för social ekonomi en unik ställning genom sitt breda nätverk såväl lokalt som regionalt och nationellt.  

Förstudiens syfte är att undersöka hur ett IOP mellan Västra Götalandsregionen och de fyra civilsamhällesorganisationerna kan öka möjligheterna att lösa ett antal samhällsutmaningar/insatsområden som vi listat ovan. I ett eventuellt IOP bidrar de fyra föreningarna med sin detaljerade kunskap om föreningslivet i regionens 49 kommuner, sin kunskap om lokala kulturer och utmaningar på ”byanivå”, samt sina breda kontaktnät och förgreningar i samhällets alla skikt. Det gör att RUS:ens intentioner att utveckla och hålla samman hela regionen, kan nå ner och ut i djupare lager, och vi kan får en regional utveckling som omfattar alla regionens invånare. Föreningarna blir också något av ”en dörr in” till föreningslivet från en väldigt lokal nivå till en regional, och ibland nationell, nivå.

De resurser Västra Götalandsregionen kan bidra med in i ett IOP är dels finansiella för att möjliggöra samordningen av civilsamhällets aktörer, dels kontaktnätet in i regionen, vilket kan underlätta ytterligare utvecklingsarbete och samordning. En del frågor kommer att besvaras under förstudien, men det resultat vi delvis ser framför oss om vi tecknar ett IOP, under eller efter projekttiden, är en hållbar utveckling med ökad delaktighet och ökat engagemang för vår gemensamma utveckling.